Kärt återseende i Danmark

Hej!
Nu har vi varit iväg och bloggen har inte uppdaterats på ett tag så här kommer en summering av vår semesterresa till våra fina vänner Morten och Dorte och deras son Jonatan i Danmark som vi lärde känna under vår adoption i Kenya.
 
Vi åkte först till Göteborg på torsdagen där vi sov på ett väldigt bra hotell som hette Novotel. Låg intill hamnen så när vi skulle ta färjan tog det inte många minuter förrän vi var på plats. Vi var iväg och tittade på Alfons Åbergs kulturhus, det var väldigt mysigt och perfekt för små barn. Max älskade att vara där och känna, pilla och prova olika saker. Sen åkte vi färjan över till Danmark, det var första gången för vår lille gosse att åka färja. En upplevelse rikare och det gick väldigt bra.
 
Så kom vi över till Danmark och vädret blev som förbytt. Regn, blåst och runt 13grader, burr! MENdit vi åkte fanns det fullt med kärlek och värme så vi behövde inte någon SOL. Men visst hade det varit trevligt med lite mer värme och inte full storm. De första 3 dagarna bodde vi i ett sommarhus tillsammans med Mortens familj och en till adoptivfamilj som vi också lärde känna i Kenya familjen Borg Borup. Ja det var ett väldigt stort hus med flera sovrum, loft och två toaletter med dusch och badkar. Ett helt stort fint kök så det var ju helt modernt och inte det lilla sommarhus jag hade föreställt mig direkt. Men tur att det var åt det hållet, vi var i alla fall 15 personer i det huset och i början var det lite svårt att hänga med i all danska som pratades. Men till slut fick vi kläm på det igen sedan tiden i Kenya och det flöt på riktigt bra. Fantastiskt kul att vi fick dela hus och träffa våra andra " Kenyavänner" och ha möjlighet att kunna umgås och prata i 3 dagar. Det var ju ett tag sedan sist men det var som att ta vid där vi slutade. Så kom dagen vi åkte dit för, eller vi hade ju tänkt åka i sommar och hälsa på våra vänner i alla fall men nu fick vi ju en inbjudan till dop och bröllop så det var ju därför det blev just den här veckan och helgen. Jonatan skulle döpas och Morten och Dorte sa JA till varann i kyrkan, förra gången var det nämligen i rådhuset så nu ville det göra det på "riktigt". Sagt och gjort de fick lova varandra trohet och att leva sida vid sida tills döden skiljer dem åt. Eller vi tror de sa så för vi förstod inte ett ord av vad prästen sa men så var det nog. Så skulle Jonatan få vatten över huvudet och när prästen frågar om han vill döpas i denna församling och inför gud svarar han bestämt NEJ! Han ville inte få vatten på huvudet, men det fick han i alla fall och sen tyckte han att det var Katrine (som är hans stora syster) tur att få lite vatten på huvudet, alla skrattade. Men nu är han döpt och hans föräldrar är gifta. Sen var det fest i en lokal som de hade hyrt. Det blev mat, efterrätter, tårtor, tal, spex och dans. Vi lämnade dock festen lite tidigare än många andra med tanke på att vi har en son som behövdes stoppas i säng, liksom familjen Borg Borup. På söndagen åkte alla de andra hem och vi flyttade hem till familjen Nysted. Max och Jonatan började leka direkt och det var som om tiden hade stått stilla. Dessa två pojkar fullkomligt älskar varandra och de har så skoj tillsammans, även om de inte förstår riktigt vad den andre säger eftersom en pratar danska och en svenska. Men det gör inget, det kommunicerar ändå och det riktigt lyser om dem. Man blir varm i hjärtat när man ser dem. Även vår relation med Dorte och Morten var som om vi  hade setts igår. De betyder verkligen massor och det är så lätt att umgås med dom. Man kan vara sig själv och det är så det ska vara. En vänskap som jag hoppas kommer vara livet ut, även att vi bor i olika länder. Det är som vi alla säger, vi har delat det största och viktigaste delen av vårt liv tillsammans, när vi fick våra barn. Vi befann oss i ett främmande land med en främmande kultur och med ett levnadssätt vi inte var vana vid. Vi stöttade och fanns till hands när någon av oss var nere och längtade hem, vi peppade varandra inför viktiga och stora möten, vi delade vardagen och umgicks väldigt flitigt vilket har resulterat i denna fina vänskap som jag vårdar ömt.
 
Vi var vid stranden och jag säger bara wow vilken strand! Som att åka till Turkiet eller Mallorca, fast mycket kallare. Vi var i en helt makalös skog där de hade byggt upp hinderbanor och olika aktivitetsbanor, rutschkanor, ja name it! Helt underbart, det skulle vara kul om vi hade så här. Vi var iväg och matade änderna lite bröd åt barnen, lite bröd åt änderna, lite bröd åt barnen, lite bröd åt änderna....
 
Så var det dags att säga adjö för den här gången, det blev många goa kramar och sen styrde vi kosan tillbaka till Sverige och Göteborg. En natt på hotell och sen for vi hemåt igen. När vi kom hem var mormor här med Bamse och Bellman och Maxen blev glad när han såg dem. Nu sover den fantastiske sonen och vi har slagit oss ner i soffan för att skriva en återrapport till Kenya igen. Om vi orkar vill säga, det får nog bli imorgon istället. Nu är vi trötta i både knopp och kropp så det är nog bättre att slappa i tvsoffan. Imorgon ska vi på besök till Max förskola där han ska börja till hösten. Det ska bli spännande, men det är imorgon det. Nu tar vi kväller.
Tack och god natt!
 
Här kommer en bildkavalkad!
 
Från Alfons huset

 
Så kommer Danmark från både sommarhuset, kyrkan, havet, skogen, änderna.....
 
 
 FINA FAMILJEN NYSTED
 
 
Här får Jonatan lite russin av Max innan dopet

 
 
 
 
 

Sommarhuset
 
 
 
 

Tillsammans med familjen Nysted
 
 
Nu ska här badas i 13 gradigt vatten...... burr!!!!