Vi är framme ✈

7.30 torsdags morgon låste vi dörren i Valdemarsvik för att starta vår långa resa till landet med den röda jorden, den hektiska trafiken, där de vilda djuren bor och framförallt till vår sons födelseland Sydafrika. Vi plockade upp mormor i Norrköping som skulle följa med och skjutsa upp oss för att sedan ta med vår bil hem igen. Tack mormor 💕 väl på Arlanda mötte faster Birgit upp oss för tanken var att vi skulle hinna ta en fika med mormor och Birgit innan vi for. Men köerna till incheckningen ringlade sig i långa banor och personalen bakom disken verkade inte ha något besvär med att det tog lång tid. Så någon tid för fika hann vi tyvärr inte med trots att vi var i god tid. Det fick bli kramar vid passkontrollen och på ett kick var vid på andra sidan. Resan till Dubai gick bra trots att den kändes lång. Vi landade klockan 19.55 svensk tid. Flygplatsen i Dubai är gigantisk, men med ganska bra skyltat och en tågresa senare var vi vid nästa hus där vår gate var. Där fick vi sitta i 5 timmar i en väntsalen på hårda obekväma stolar. Ett barn som var på tok uppe för länge för hans eget bästa och med springande,stressande människor i en upplyst flygplats fanns det inte en chans att han kunde somna. Så kl 01.55 klev vi ombord planet som skulle ta oss till Johannesburg. Han hade varit vaken sedan 05.45 så ni kan ju räkna ut att han inte var direkt pigg och glad.  Han grät nästan hysteriskt när vi stod och väntade på att ta oss upp i luften för det var tydligen kö. Han ville inte åka flygplan och inte åka till Sydafrika, han ville bara hem till Valdemarsvik och sin säng. Lilla gubben, helt förståeligt för våra ögon kändes också som grus. Flygplanet startade sina motorer och medan planet steg i luften vaggade en tårögd liten pojke till sängs. Han sov under största delen av resan, vaknade när det var dags att äta frukost och då var det en glad kille igen. Han lekte med sin buss liggande på golvet i flygplanet och alla log åt hans stil. 
 
När vi landade kom våra väskor allra sist på bandet, inte en enda innan  så vi blev lite oroliga var dom var. Men till slut hade vi med 3 resväskor, handbagaget,  vagn och barn för att sedan leta upp personen som stod med skylten Schröck  på. En sprudlande glad kille mötte upp oss och vi fick åka en stor bil Toyota, det la Max märke till. Vi kom fram till huset där vi ska bo det närmaste 4 veckorna. Vi bor på markplan i lägenhet nr 2. Vi hann bara lämna in väskorna så kom Lizl från Abba adoption för att ge oss lite information om hur vårt program kommer se ut. Hur överlämnadet av lillebror kommer se ut och om säkerheten och vad vi ska tänka på när vi är här. När hon gått tog vi vagnen vi har med oss och gick för att äta mat. Vi var superhungriga och sen ett stopp vi affären för att handla lite eftersom det inte fanns något i kylskåpet. Här finns det trafikljus som följs till skillnad mot Kenya. Så det var betydligt enklare att ta sig över vägarna. När vi kom tillbaka vill Max och pappa prova poolen, så den invigde dom redan första dagen. Imorgon ska vi på Safari, vi åker tidigt så det är dags att lägga sig så vi kan sova igen lite tid. Det skiljer 1 timme här så nu är kl 20.18 och i Sverige 19.18. 
 
På återseende!!
 
 
 

Nu är det nära

 PRETORIA SYDAFRIKA
 
KAPSTADEN 
 
Sitter uppkrupen i soffhörnet och känner mig lugn. Jag har under veckan känt en otrolig stress och nervositet. Jag är en kontrollmänniska och när jag inte har det, kontroll alltså blir jag stressad. Men NU,  är allt klart. Väskorna är packade, pass, pengar, biljetter och alla dokument ligger nedpackade.  Jag har bara lite lite småfix imorgon innan vi åker vid 7.30. Ska hämta mamma som ska skjutsa upp och vinka av oss. Hon kommer även att senare komma till oss i Sydafrika, vilket ska bli riktigt roligt. Men först vill vi landa, åka på safari som vi gör redan lördag-söndag och sedan på måndagen får vi träffa vår son. Nu är vi nära. 
Max sover sött med sin Pelle kanin under armen och snart är det dags för mamman och pappan att göra honom sällskap. Vi har ett pirr i magen, men på ett härligt sätt. Stort och hjärtligt TACK för alla gratulationer och lyckönskningar!! Både på telefonen, sms, fb, " i verkliga livet" och här. Det är väldigt uppskattat. Nu ska jag fixa lite till sen är det dags att säga godnatt. Vi uppdaterar så snart vi kan. 
Kram 

Så här kommer vi att bo

När vi landar i Sydafrika är det i Johannesburg som flygplatsen ligger. Vi kommer bo i Pretoria, vilket inte ligger så långt ifrån Johannesburg. En kvinna vid namn Martie från Resebyrån som Abba Adoption samarbetar med kommer att hämta oss. Vi åker sedan tillsammans med bil från Johannesburg till Pretoria där vi kommer att bo i 4 veckor.
  
Vi kommer att bo på Alleyn Manison som har det bästa ryktet vilket känns bra. Just nu är det en svensk familj på plats i Sydafrika och de bor också på samma ställe. En familj är på G, de kommer någon vecka efter oss och sedan hoppas vi på att fler familjer får barnbesked snart. 
 
När vi anlänt till Pretoria och lägenheten kommer vi att få ett besök av en representant från Abba Adoption (motsvarigheten till Adoptionscentrum)ganska direkt som kommer att diskutera hur vårt program kommer att se ut och vad vi kommer att göra och när, under vår tid i Pretoria. Tex kan det vara när vi ska var i domstolen, när vi får besöka barnhemmet och hur det kommer att gå till när vi får träffa lillebror mm. 
Det ser väldigt fint ut, just nu är det 25-30 ° och ännu varmare i solen enligt den familj som är på plats där nu. Poolen som finns är väldigt skön att svalka sig i.  Mailen oss emellan går varm just nu och det är skönt att ha några att fråga när olika frågor dyker upp. Var har även bra kontakt med några fler familjer vilket är väldigt värdefullt naturligtvis  för oss. 
 
 
 
Vi har idag haft lite fika för våra familjer för att fira att vi fått en lillebror. Både Max och lillebror fick så fina presenter💕 Tack till er alla 😚
 
 
 
Det är mycket fjärilar i magen nu😊