Elias dop

I helgen som var döptes vår älskade Elias här i Valdemarsviks kyrka. Släkt och vänner var inbjudna och nästan alla kunde komma. Det blev ett dop som blev väldigt lyckat tycker jag. Elias gudmor var Rickhards syster Lina och gudfar var min bror Ted. Prästen som döpte Elias är en präst som tillhör familjen. Det är Rickhards systers svärfar, samt att han är en god vän till familjen. Han har även konfrimerat Rickhard, vigt oss och döpt Max. Vattnet som Elias fick döpas i tog vi med oss från Sydafrika. Rickhard gick ner till havet (Atlanten) när vi var i Kapstaden och hämtade vatten i en flaska som vi tog med oss hem till detta syfte. Tipset fick vi av familjen Tjäder som också adopterat från Sydafrika och som vi blivit vänner med. En fin tanke att Elias fick döpas i vatten från sitt födelseland. Dopet gick bra, Elias klev upp på en stol och böjde sig fram direkt som vi övat på. När sedan Gudjon  (som prästen heter) hade hällt lite vatten på hans huvud tog han själv lite extra med handen och hällde på hans huvud. Haha lilla busiga Elias. Så nu är han döpt Elias, Peter,Joachim, Emanuel Schröck. Istället för att gudfar eller gudmor läste något tände vi ljus för honom för lycka och välgång i livet. Jag hade tyvärr inte tanken på att jag kunde ha läst något istället, men hade jag gjort det skulle jag ha läst dikten nedan som är skriven av en adoptivmamma som adopterat från Kenya. Hon heter Cecilia Ekhem och dikten är så fin och känns ända in i hjärtat på mig. 
 
Den andra mamman
 
Hon som sörjde. Hon som bar
kunde inte komma nära
Kunde inte finnas kvar
ville se nån annan bära
Kunde ge ett liv en chans
den hon inte såg sig ha
Drömde att nån annanstans
skulle detta barn må bra
 
Tänk att jag fick plats i drömmen
blev den som får kallas mor
av ett litet barn i sömnen
får se växa och bli stor
stor i trygghet, kärlek samma
som om jag var den som bar
Jag som alltid är din mamma
Jag som alltid stannar kvar
 
(C.Ekhem, Nairobi, 2009)
 
En tanke som är levande för mig, så här är det. Det finns en annan mamma som inte kunde ha sitt barn kvar. Jag fick chansen (två gånger) att få ta hand om, älska och vårda två fantastiska barn. Jag kommer alltid vara eran mamma, jag kommer alltid finnas vid er sida och aldrig svika er. Jag kommer alltid och alltid stanna kvar. Älskar er så otroligt mycket mina fina söner, mina barn ❤ NU och för ALLTID 
 
Tack alla underbara för att ni var med oss på Elias dop och för alla fina presenter han fick ❤
 
 
 
 
 
 

Slut på långhelgen

Som har varit så fantastisk härlig. Vi har gjort en hel del och även ingenting. Först åkte vi på fredagen till Astrid Lindgrens värld tillsammans med våra härliga vänner och deras två underbara barn. Max, Elias och deras två är jämngamla och leker otroligt bra tillsammans. Vi har så kul och trevligt när vi ses. Inget tillgjort eller märkvärdigt vilket jag kan bli så trött på ibland, att många hela tiden ska försöka visa upp någon fasad över hur bra och perfekt allt är. Nej tack, här kan vi gå i myskläder utan att skämmas och vi älskar det.
 
Vi såg på två olika teatrar, bla pippi och sedan Emil. Barnen fick träffa skådespelarna och prata och skoja med dom vilket uppskattades.  
 
Lördagen åkte vi på en träff med en massa adoptivfamiljer i Östergötland. En hel hög med mycket trevliga och roliga människor som vi har lärt känna. Så kul med nya bekantskaper och vänner. Vi har mycket gemensamt och barnen leker allihopa tillsammans. 
 
Idag har vi mest varit hemma. Skrotat omkring i pyjamas länge,  lekt med grannarna, ätit god mat, myst och bara haft det skönt. Imorgon laddar vi batterierna för det är måndag igen. Eller vänta nu, pappa laddar och vi myser hemma tillsammans och har det gott. 
 
Kram ❤
 
 
 
 
 
 
 
 

Upptagen med att vara mamma åt två guldgossar

Det var länge sedan jag bloggade. Har inte haft tid eller ork. Men nu sover Elias middag och Max leker i sitt rum. Hur går det nu med allting. Jo vi börjar få till en vardag med rutiner. Det är en omställning att ha två barn nu, allt tar dubbelt så lång tid. Elias har börjat protestera allt mer och har även börjat slåss lite när han inte får som han vill. Jag ser det som ett sunt tecken att han vågar visa hela sitt register även om det självklart INTE är ok att slåss och det får han tillsägelser om. Max och Elias har mer och mer kommit in i rollen att vara syskon och det är ömsom lek och pussar och ömsom bråk om diverse saker. Men de tycker otroligt mycket om varandra och det värmer i mammahjärtat att se. Rickhard har idag börjat att jobba igen så nu är det bara jag och småkillarna hemma om dagarna. Idag var vi och hälsade på förskolan och det var ett härligt återseende. Elias fann sig också ganska snabbt så där lär det inte bli några problem att skola in när det sedan är dags. Max ska imorgon börja gå 15 timmar i veckan och det är nog bra för både honom och Elias. 
 
Vi har även börjat gå på barnmottagningen för utredning av Elias allergier som han har. Vi vet nu en del vad han är allergisk emot men även sådant som de påstod att han inte tålde i Sydafrika men som vi har kontrollerat här hemma och som han faktiskt tål. Sen vet vi inte allt ännu , men vi får ta lite i taget. Vi har även gjort den obligatoriska tropikundersökning där de kontrollerar så att inte barnen har några resistenta bakterier och annat. Men allt såg bra ut så det känns skönt. 
 
Vi har också äntligen fått pengar från försäkringskassan gällande föräldrapenning så det var på tiden nu när vi varit hemma i 4 veckor idag. De har tydligen 1 månad på sig att godkänna ansökan, så förra veckan fick vi pengar.  Skönt! 
 
Regnet smattrar mot rutan och det är inget vidare vår väder just nu. Men jag njuter av att vara hemma,även om vi trivdes i Sydafrika också såklart så är hemma alltid hemma. 
 
Önskar er alla en härlig vecka!
Kram